fridapluppjakobsson.blogg.se

Igår blev Coccos besiktad. Veterinären kom ut och kollade genom honom och det verkar som att det var bra med honom. Nervösa jag fick springa med honom på böjprovet och longera honom! Snacka om blandade känslor hela tiden.. Ibland kändes det bara ledsamt, ibland extremt nervöst - tänk om det skulle vara något?!! Andra stunden kändes det så vemodigt, och ändå.. bra. Och när vi fick höra att det verkade bra så kändes det verkligen BRA men samtidigt kändes det i mitt hjärta. En gnolande känsla, typ en klump som liksom inte riktigt ger med sig. 

Men det blir nog bra! <3

 

Sen har jag varit ute med Selma en sväng. Longerade henne i paddocken - hon var piiigg och det var halt. Jag har inte longerat henne så mycket, typ en gång kanske :P Så det var intressant att göra det också, hon var ju som sagt pigg så det gick åt mycket lugnande ord så hon inte bara skulle springa runt mig :P Sen var det lite halt också så blev inte mycket galopp. Hon halkade massor när hon var piggilurig men det blev bättre ju mer hon fick jobba och fokuserade istället för att tjoa omkring. 

 

Så det gick bra iaf, hon är rolig att vara med. Liten speciell dam på många vis ;)  I hagen surade hon ihop som attan det första hon gjorde när jag skulle hämta henne! Men sen efter ett varv av tjurighet gick hon tillbaka till höet och jag fick komma fram till henne utan att hon stack iväg igen. En liten överraskning sådär :P Trodde jag skulle få hålla på i evigheter..